Jag har kommit fram till att min umgängeskrets, mig själv inkluderad är väldigt masochistisk då ingen av oss kan må bra om vi inte samtidig mår lite dåligt.

Vi är egentligen en ganska lyckligt lottad grupp, tyvär verkar det vara något vi skäms för. Klandrar dagens samhälle för detta faktum då det i nutid verkar vara socialt oacceptabelt att vara lycklig.