Shape up!

Here is some pictures that symbolize my weekend in Edinburgh.

As you all have noticed I changed my blog, but I also have to change myself.
My unhealthy way of life is finally starting to have an affect on my body. From now on I have to take care of myself , you know; healthy food, no alcohol or tobacco and I will also start to exercise more.
In other words exclude all the favourite activities from my everyday life.
Good luck, Eli!!
Perhaps I should get another hobby, I already have photography, maybe I should take up knitting aswell?!
But no, since i have a problem with sitting down for more than 5 minutes in a row it's probably not the best of ideas.
Any other suggestions to what i could do on my now fairly empty spare time?

As far as Scotland, I had a great time and can't wait to get back.
Hopefully that's already in 2 weeks. Anna meet an handsome guitarist (try not to be jealous, girls.) and his band are having a gig up in Inverness so we're planning to go up there to see them play.
That should be really fun!

Puss på er alla!

Transformation

To make myself feel more international I will try and write atleast every other message in english.
Since i talk to my swedish friends almost every day it's more practical to write in english for my mates in the UK.

To all my friends who just started to read here and don't understand swedish i can inform you that the previous posts all include alot of nonsens and nothing exciting. It will probably stay that way, so if you're not interested in my complicated and rather boring life you can stop to read now.

As all of you know I just came back from a rather intense long weekend in Scotland. Anna and I arrived late on Wednesday and i don't thing i slept more than 20 hour until we got back yesterday.
But it was totally worth it, i've had so much fun and it's been so great to see all the people I left behind in Scotland.
I also went to Modelteam in Glasgow to collect some of the cheques they're owing me.
Finally!!!
We had an fantastic day of shopping in Glasgow, and the evening continued to be great with dinner, wine and good company.

I never wanted to leave, and I'm already planning to go back.

So good to be back!

Har haft tva underbara dygn har i Skottland, och tva till ska det bli. Imorgon bar det av till Inverness. Jag Thomas och en 4 galna spanjorer ska hyra bil och supa in den vackra andan av det skottska hoglandet, samt forsoka fa en skymt av "Nessie"

Ska vara på Skavsta om 2 timmar och jag har varken duschat eller packat än..

Bra där!

Här kommer en till bild på min vackra vän Sara som alltid ställer upp när jag behöver en modell.

För att få fram det här resultatet har jag använt c41 film som jag sedan krossat (framkallat i E-6 kemi som man använder till Dia)

En bild från ett projekt jag gjorde i dubbelexponering.

Saknar ju som sagt fotograferingen väldigt mycket, och har nu efter 2års vila äntligen fått inspiration att börja igen.

Ska försöka få klart 10 bilder till en utställning i slutet på April.

Bilderna kommer baseras på en dikt jag skrev när jag var 14 år.

Även om jag inte hinner klart till mässan kommer jag fortfarande slutföra projektet och kanske ställa ut senare.

För andra gången idag, lättar jag mitt hjärta här.

Har egentligen inget vettigt att skriva men vill försöka få ut lite av all den här ångesten som jag just nu bär på.
Visst känns det lite bättre nu när jag vet att jag ska åka till Skottland på Onsdag men fortfarande så kvarstår ju problemen när jag kommmer tillbaka.
Kan inte fortsätta försöka fly från verkligheten, utan måste ta tag i mig och mitt liv. Visst skulle jag vilja resa även om allt var bra här hemma men just nu tror jag att den största drivkraften är just att slippa tänka på allt som är, och har varit här.

Det räcker ju inte med allt det gamla utan jag verkar expert på att samla på mig nya problem också (men inte utan viss hjälp från andra personer).

Bilderna är från mitt "förra" liv, mina älskade djur som jag saknar nåt fruktansvärt varje dag.

Äntligen

Om bara två dagar kommer jag återigen få svänga in på världens mest underbara gata, Gardner's crescent. JIPPIE!!

Trots en massa strul har jag beslutat mig för att åka till Edinburgh på Onsdag. Behöver komma bort, och så saknar jag Thomas och allt o alla som jag lämnade kvar när jag åkte därifrån i December.

Det enda jag är orolig för är att mina vänner där kommer be mig åka hem efter 1 dygn då jag är fruktansvärt ambivalent, och väldigt labil just. Jag klandrar en, och endast en person för det. Du vet vem du är och du ska veta att jag ungefär 5 ggr om dan sänder små tysta förbannelser åt ditt håll ; )
Tycker alltid att mina problem känns lättare om jag kan skylla de på nån.

Puss på er alla!

Dagens tvångstanke: Borsta tänderna varje timme

KAOS!!!!!!!!

GRRRRRRRRARGHHHHHHHHHHHHHHHHHHAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAHHHHHHHHHHHHGRRRRRRRRRRRRARGGGGGGGGGGG
GGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGHHHHHHHHHHHHHHGGGGGGGGGGGRRRRRRR
AAARRRGGGGHHHAAAARRRGGGGGGGHHRHGGGGGGGGHHHHHHHH

Pardon

Det var ingen bra dag för stackars Anders som råkar jobba på SL's kundtjänst.

Det började med att jag efter att ha sovit hemma hos pappa i Onsdags tänkte ta bussen till pendeltåget ( min kära far råkar bo på vischan) så i godan ro och med bra musik i lurarna börjar jag promenera till hållplatsen väl där får jag sällskap av ett tjugotal andra morgontrötta personer som liksom mig försöker ta sig till arbetet. Efter 10 min börjar alla se lite irriterade ut då ingen buss kommer, efter 20 min har jag gett upp. Bestämmer mig snabbt för att ringa min far som satt hemma i värmen och lyssnade på morgon nyheterna, och be honom skjutsa sin frusna dotter till tåget. Men i samma sekund som han svarar kommer bussen, och jag hoppar i rask takt på.
Väl på stationen har jag självklart missat mitt tåg och upptäcker till min stora glädje att nästa är 30 min försenat. Hur är det möjligt att ett tåg blir 30 min försenat när det är 15-minuters trafik?
Jag fortfarande vid realativt gott mod ställer mig och väntar tillsammans med en hel folksamling av irriterade stressade människor, själv har jag nyaste Harry Potter med mig vilket får minuterna att verka lite kortare.
Väl på tåget får jag trängas med resten av invånarna från hela Södra storstockholm, vilket gör det omöjligt att läsa så nu börjar mitt humör sjunka, när vi sen blir stående mellan Årstaberg och Södra station i 10 min börjar jag titta mig omkring efter nån att skylla eländet på, men i vanlig orning håller de ansvariga sig undan när det strular till sig.
Efter många sura miner och elaka tankar kommer jag iallafall fram till stockholms central, endast 55 min senare än vad som var planerat.

Ok en dag kan de väl få klanta sig, men när jag idag igen beslutar mig för att åka hem till pappa för att bada, och ett tåg blir inställt det andra 10 min försenat och sen att bussen inte kommer och jag blir tvungen att gå de 2 km hem i storm och 8 minusgrader börjar jag bli riktigt upprörd. Vad som fick bägaren att rinna över var att jag nästan lättade och höll på att flyga av den lilla gångbron som man måste gå över halvägs hem.
Nu var jag förbannad så efter att jag med stelfrusna fingrar lyckas få upp ytterdörren efter 10 minuters fibblande ringer jag, arg som ett bi upp SL's kundtjänst där stackars Anders svarar
Anders som säker vill alla väl och förmodligen inte hade nån direkt delaktighet till mitt lidande fick höra en del inte så fina saker. Han fick stå till svars för mina aggressioner när jag lyckades få det till att alla mina problem berodde på den usla kompetensen i SL's ledning.

Förlåt Anders, du är säkert en jätte trevlig kille, och jag hoppas att jag inte förstört din Fredag med mina ibland kanske överdrivet personliga påhopp!
Jag vet att det inte är ditt fel att hela mitt liv är kaos just nu, och jag ber om ursäkt för att jag påstod det.

Cataclysm

Nu är den på väg, min egna lilla syndaflod.
Vad lite det krävs för att ens liv ska vändas helt upp och ner. Detta fick jag väldigt brutalt erfara förra veckan. Det jobbiga är att jag inte har någon som helst möjlighet att lösa problemet nu, och eftersom jag hatar att ha saker liggandes framför mig mår jag inte speciellt bra för tillfället. Just nu går all min energi åt till att inte tänka på det "onda" vilket tyvär verkar ha motsatt effekt med tanke på att så fort jag slappnat av en stund kommer jag på mig själv med att tänka " åh nu har jag ju tänkt på annat i 5 min , vad skönt" vilket givetvis för tankarna tillbaka till smärtans kärna. Som tur är har jag underbart roliga vänner som är bra på att distrahera mig med sina galna upptåg, utan mina vänner hade jag nog varit inspärrad vid det här laget. Trots att jag periodvis isolerar mig och inte svarar i telefonen är ni otroligt viktiga, och det är förmodligen er förtjänst att jag fortfarande inte har tappat förståndet helt. För även om ni stundom tycker att jag är galen har jag fortfarande de flesta av mina pommes frites kvar på tallriken.

Men om jag nu ska se till det positiva har jag fått jobba ganska mycket den senaste veckan, och det är ju alltid roligt. Bland annat en plåtning för den otroligt begåvade designern Jenny Hellström som verkade bli jättebra, något jag är väldigt försiktig med att säga speciellt som jag tycker att jag allt som oftast ser jättetrist ut på bild.

Gräset är alltid grönare......

Drömde om Skottland inatt, och har hela dan idag längtat tillbaka nåt fruktansvärt.

Saknar mitt rosa rum; efterfesterna framför brasan, och att bara ligga och kolla på film med Fia.

Saknar vårt underbara kök, saknar diskussionerna med Mark, och festerna när det enda man såg av köket var ett hav av huvuden.

Saknar alla människor jag lärt känna där, vissa mer än andra.

Men mest av allt saknar jag Thomas!!!

Som tur är ska jag så fort det passar åka och hälsa på.

Tänkte idag på alla personer man möter och vad som gör att man håller kontakten med vissa men inte med andra.

Här är några bilder på en ganska otippad bekanstskap som delar min fascination för hattar..

Jag verkar ha en förmåga att göra folk förbannade just nu. Varför vet jag faktiskt inte, antingen så är jag väldigt uttråkad och söker spänning, eller så kanske det beror på att jag helt enkelt inte bryr mig. Vet inte vilket alternativ som är värst. Fia min ständige vapendragare påstår att folk blir arga för att jag förleder dem till att tro jag känner mer an vad jag egentligen gör, medan jag har anser att jag bara är snäll. Tyvär verkar det inte så snällt när dessa stackare inte förstår varför jag väljer att avsluta efter standardtiden 3 veckor.

Men jag har en teori varför det blir så här. Jag har inte letat efter nån speciell denna termin utan helt enkelt bara velat ha kul. Detta har gjort att jag inte visat något överdrivet intresse, och eftersom många människor är precis som mig och blir triggade av det, har det resulterat i att dessa individer har blivit ännu mer "på" vilket får mig att backa ganska fort.

Jag kanske är en väldigt komplex människa men jag har svårt att se mig i en normal relation, jag behöver jakten för att hålla intresset uppe..
Behöver känna mig lite osäker för att det ska vara kul.
Men vi får inte förväxla osäkerhet med svartsjuka. Har aldrig varit svartsjuk och har svårt att se mig själv bli det i framtiden.
Är du svartsjuk så ligger osäkerheten hos dig, medan generell osäkerhet baseras på personen du är med.
Detta är iallafall min åsikt.

Nu ska jag vårda mina relationer bättre, och försöka vara ärlig från början. För även om jag kan verka kall och hjärtlös så besitter jag faktiskt lite empati för mina medmänniskor och tycker inte heller att det är jättekul när folk är arga på mig.


Three important rules for breaking up
Don't put off breaking up when you know you want to
Prolonging the situation only makes it worse
Tell him honestly, simply, kindly, but firmly
Don't make a big production
Don't make up an elaborate story
This will help you avoid a big tear jerking scene
If you wanna date other people say so
Be prepared for the boy to feel hurt and rejected
Even if you've gone together for only a short time,
And haven't been too serious,
There's still a feeling of rejection
When someone says she prefers the company of others
To your exclusive company,
But if you're honest, and direct,
And avoid making a flowery emotional speech when you break the news,
The boy will respect you for your frankness,
And honestly he'll apeciate the kind of straight foward manner
In which you told him your decision
Unless he's a real jerk or a cry baby you will remain friends

The end of an era

Mitt nyårslöfte ar att sluta missbruka min telefon...

Gott nytt år!!

Det här året ska bli dubbelt så roligt och hälften så ångestladdat som det föregående.