Det borjar narma sig...

Pa Fredag sa galler det, da borjar mitt nya seriosa liv.
Mot IBm´s battre vetande har de anstallt mig, till sitt Skandinavienkontor har i Madrid.

Ar sjuukt nervos men bra nervos da detta var ett jobb jag verkligen ville ha och ett jobb som jag delvis faktiskt studerat till. Det ar superspannande och jag ser verkligen fram emot att lara mig en massa nya saker och traffa en massa nya manniskor.
Givetvis var jag tvungen att fira mitt nya jobb med shopping, sa jag drog med mig Syster in till stan och handlade dar en massa, till mitt nya affarsliv, oumbarliga kladesplagg.

Nu är det dags igen!

Imorgon bitti vid 05.00 bär det av.. Flyttar då tillbaka till Madrid, till min älskade säng och sjukt prydliga lägenhet och självklart till Jossan. Vet dock inte hur länge jag blir borta den här gången, Jossan har nämligen blivit tilldelad ett projekt i Danmark, och nu snackar vi inte Köpenhamn utan nån lite håla i det norra delarna. Well, well, har därför inte bestämt om jag ska stanna i Madrid, åka med till Danmark eller pendla lite mellan ovannämnda ställen och Stockholm. J kan ju lika gärna flyga till Sverige på helgerna som till Madrid, det är t om närmare och lättare att ta sig till Stockholm så vi får se vad som händer. Nu ska vi först och främst njuta av den spanska hettan och poolen innan vi börjar försöka lösa våra boendeproblem...

Puss å hej!

Klassfesten

Lyckades i Fredags samla ihop en stor del av det gamla lågstadiegänget. Superkul att träffa alla så här 10 år senare. Men eftersom jag för tillfället är en väldigt tråkig och trött människa drog jag mig hemåt relativt tidigt. Har börjat komma på mig själv med att brista ut i meningar såsom "Det är ju en dag i morgon också" och "Nej nu måste jag börja tänka på refrängen" när jag börjar bli trött redan vid 10-tiden på kvällen, sjuukt tragiskt!!! Nej, Eli nu får det bli skärpning har ju bara ett fåtal snyggår kvar och det verkar ju inte klokt att spendera dom sittandes i soffan framför Spiderman 2, nej nån måtta på pinsamheterna måste det ju finnas. Nu ska jag komma tillbaka till partymoodet och därmed göra Madrids nattliv minsta 2 gånger i veckan i höst....

Lately the shallow plastic world that we pass off as a society, the same society that im living in and, i'm sad to say, with my career in thought also is contributing to, have started to worry me more and more (shit thats was a really long and probably incorrect sentence)Off course ive always found alot of the ideals that young boys and girls are exposed to as wrong and even sick, but as a member of the fashionindustry i have had to learn how to close my eyes.So why continue to feed this sick branch that is in fact responsible for alot of the adolesence problems and that is killing many, many young girls each year one might wonder? well the simple truth to that is, Cash is King. You dont fight against 5 digit numbers. Maybe you should but im sure not strong enough to do it.Well back to the issue; I guess i really started thinking when i met one of the most beautiful girls i ever seen a couple of months ago. I introduced her to some people and she started working as a model in Paris. Just yesterday i saw her again, and this before extremely stunning girl had turned into a grey sceleton. Maybe i have been lucky since ive never listened when someone have told me to loose weight. To be honest i think it has more to do with my love for food than for the will to stand up and making a difference, but im proud to say that ive never been on a diet or felt the need of throwing up after a meal. I wont go through all the hazzard of cooking just to flush it down the toilet 5 minutes later. I really Hate cooking!Is it very politically incorrect if i say that im simply to lazy to be anorectic?But that makes me wonder how bad these girls (and guys too for that matter) must feel about themselves to find it easier to think about all the things you have to keep in mind when you have an eating disorder than to choose to ignore all the photoshopedited images we are exsposed to daily and simply accept themselves for who they are?

Sommar och sol?!

Nästan en hel sommar har gått och inte en enda liten ny fräken har jag fått. Solen har verkligen varit blyg och endast gjort några få gästframträdanden denna Juli. Som tur är ska jag tillbaka till Madrid nästa vecka och där är det tydligen över 35 grader, så det kommer att bli en del poolhäng för min del. Jossan har redan laddat kylen med min favoritmat (något som skulle vara omöjligt här i Sverige där vi faktiskt har mer näring än konserveringsmedel i våra födoämnen, tyvär ser verkligeheten inte densamma ut i Spanien) Men trots spanjorernas osunda inställning till mat så ser jag verkligen fram emot att återvända.

Ciao!